Var hos läkaren idag och bokade en tid till i eftermiddag. Hostande människor, skrikande bebisar och lidande gamla. Det gör ont i mig att se alla dessa sjuka på akuten och så kommer jag med mina värkande leder och står först i kö. Samtidigt orkar jag inte vänta men jag känner mig oviktig. Det är orsaken till varför jag gärna undviker sjukhus och så var de det här med nålar. Fobi som jag har utvecklat genom åren. Jag var modigare som barn!
