fredag 4 september 2009

Livet som student fortsätter;
rik på upplevelser, utbytbara mot ingenting.
Något euforirus känner jag dock inte av, som somliga nollor,
som supernollan, inte heller något ånger.
Tre år av lidelse och två kvar att gå.
Slutspurten, för att slutligen nå målet som civilingenjör.
Strategi? Jag har ingen.

Äventyr väntar, i nittorp, och prestationsångest
som får dig att tappa huvudet.
Är du den som får saker att hända? Upp till bevis.

Nollningen på Chalmers 2007


3 kommentarer:

camilla sa...

Ohh you think so?! :) thanx!! vi har massa kvar och massa nötande att göra till december men det ska nog gå bra!! ha det så gött i skogen!! krambanan

Maja sa...

tack så jätte mycket : )
Hoppas allt är bra med dig. ser ut at ha det fint i alla fall.
Kramar

Anonym sa...

Tiden går snabbt, en gång var vi nollor och nu är vi treor. Knasigt!